Fel dag...

Ok, sorry, Oscarsgalan är visst om en vecka. Jag får hålla till godo med Melodifestivalen i stället. Min sammanfattning är att Peters och Annas segrar var välförtjänta och att det egentligen inte finns mycket att säga om de kläder som inte kommenterades i föregående inlägg.

Jojojo, Pernilla Wahlgren förstås! Spontant skulle man vilja be henne dra något gammalt över henne, men si det hade hon ju redan gjort...

Klänningar, klänningar

Kvällen bjuder på klänningsfrossa. I natt är det oscarsgala (nej, jag tänker inte sitta uppe, det var ett a-kasseprivilegium jag hade förra året), men redan nu värmer jag upp genom att titta på Melodifestivalen från i går.

Vad jag kan se på nätet så verkar det råda delade meningar om Sibels lila drinkparaplyklänning. Jag gillar den skarpt! Sibels låt eller sångröst gillar jag dock inte lika skarpt.

Nu är det Anna Bergendahl. I motsats till Sibel får jag här hissa rösten, men dissa klänningen (och framför allt tightsen!).

Inbjudan till schlagerkväll

Jag har varit dålig på att följa schlageromgångarna, vilket är under all kritik. Mina kära vänner E och S har i alla fall styrt upp arrangemanget inför finalomgången den 13 mars. Se så fin inbjudan jag har fått!

Ja, skärpan är sisådär, hittade inte kameran... (nb kameran, inte kamerasladden)

Tid att bli bokmal (eller något)

Jag tror jag ska börja läsa böcker igen. Jag är ju något av en periodare när det gäller läsning, så när jag väl läser så blir det allt på en gång. Det är förvisso inte att undra på att jag inte läser så mycket böcker: jag hinner inte! Jag med alla mina tidningsprenumerationer skulle få utmattningssyndrom om jag ens skulle försöka.

Nu har jag emellertid fått en samling böcker, dels från E och S, och dels från AKJ i går. Eftersom jag ändå är något av en fackidiot ser jag fram emot att läsa "Konsten att manipulera ett sammanträde" av Peter Cassirer. Eftersom dåliga sammanträden är något jag avskyr så tror jag den kommer passa mig väl. Inledningskapitlet vinklar det hela som "hur man får igenom sin vilja utan att vara Gunnar Sträng".

Och jag är ju inte Gunnar Sträng. Perfekt!

Snön faller

Man måste nog gå ut i dag, trots snön... Jag har ju faktiskt en trevlig anledning att gå ut, jag ska till Fredhäll och hälsa på AKJ om en stund. Får jag dessutom till en promenad så kan jag känna mig riktigt nöjd. Träningen kommer nämligen stryka på foten ett par dagar framöver, jag har fått ett virus på balanssinnet, vilket innebär att jag för tillfället har koordination som en rutinerad a-lagare. Förvisso slipper man ju dumma uttalanden och baksmälla, men i övrigt föredrar jag att vara nykter när jag är det, så att säga. Det känns som min åldrande kropp börjar förfalla...


Såg det ut så här finge det väl vara hur mycket snö som helst för min del... Bilden är från Gagnef i Dalarna förra helgen.

Sportig och festig

Det är ju emot min image men egentligen är jag en väldigt sportig person. Så sportig att jag blev tillfrågad om jag ville vara med och springa Vårruset med jobbet. Tja, jo, men visst - varför inte? Det är ju långt till dess, underverk kommer hinna ske.

Jag hörde sedan något om att vi nu äntligen fått ihop tillräckligt många deltagare för att få en picknickkorg, men lite torr skinka och Rydbergs potatissallad kan jag väl prostituera mig för (eller egentligen inte, men jag räknar med godare tillbehör). Det blir en sportig vår.

Jag är emellertid inte bara sportig. Jag ser även till att delta när det drar ihop sig till skoj och rulla hatt, vilket nog var en bidragande orsak till att jag en timme senare blev tillfrågad om att vara med i festkommittén för kommande personalfest. Jo, men visst - varför inte?

För att riktigt känna hur jag var ett med mina talanger, så begav jag mig senare till apoteket och köpte vitamintabletter för "aktiva människor"; tänkte att en sportig människa som jag skulle behöva det (sprit och partyhattar hade jag redan hemma).