Jag kände suget redan vid lunch. Lyckades dock hålla mig och hålla till godo med min tråkiga matlåda i stället.
När jag så tog en promenad hem från jobbet - hungrig och med lågt blodsocker - och passerade McDonad's gick det inte längre att stå emot: jag bara skulle ha hamburgare!
Och så blev det. Lycklig som ett barn traskade jag hem med min flottiga påse. För att ändå få lite huslig middagstouch på det hela, lade jag upp maten på en tallrik och bänkade mig framför någon kändisdokumentär.
Tänk att så lite kan glädja så mycket :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar