Kändisvecka

Oj, vad jag har spottat kändisar den här veckan. I måndags var det Dr Alban; i går såg jag Blondinbella, tätt följd (ja, men alltså inte förföljd... tror jag inte i alla fall) av Anna-Lotta Larsson. I dag mötte jag Sahara Hotnights-Maria på Karlavägen, för att någon timme senare gå om (jag hade lite bråttom...) Peter Magnusson från Hey Baberiba.

Ja, och så har jag ju sett Carl-Jan i dag också :)

Marshmallowsmys

Jag är mysig och grillar marshmallows framför Desperate Housewives. Det går faktiskt riktigt bra att grilla dem över värmeljus. Det enda som inte går riktigt lika bra är att spetsa dem på drinkpinnar av plast; det hela slutade med plast och marshmallow i symbios...

Likväl, det godaste är ju förstås att doppa snasket i smält choklad. Det blir det nästa gång - jag har ju numera ett finfint chokladfondueset som jag fått av AK och Marbe.

Schlagerskor

Jag har varit ute på skoprovarrunda i dag. Gick förbi min favoritskoaffär (undrar hur många långa hemsnickrade ord jag får plats med i ett enda blogginlägg...) SkoVision på Hornsgatan och var bara tvungen att titta in bland vårprimörerna.

Ett par rosa strassandaletter såg åt mitt håll och vips så satt de på mina fötter. Den trevliga expediten förklarade att Malena Ernman varit inne och köpt precis likadana tidigare under dagen (kan ha varit ett säljknep, men jag brukar ju handla där ändå...). Hon hade köpt de nämnda rosa, ett par gröna men utan strass, och så ett par beigeguldfärgade.

Jodå, Malena hade beslutsångest, men enligt uppgift ska klänningen vara något kortare än sist och troligtvis gå i beiget.

Det blev dock inga rosa schlagerskor för min del. Nog för att mitt behov av ett par strasstilettos kan ifrågasättas, men framför allt var skorna obekväma. Lästen var så konstruerad att hela fotens (och kroppens) tyngd hamnade på tårna och det fixar inte mina fötter.

Men som den powerwoman Malena är, så fixar hon nog numret - trots obekväma skor!

Middag hos E

Hemma efter en trevlig födelsedagsmiddag hemma hos E, som även inbegrep ett besök hos E:s granne Allmänna Galleriet.

Som vanligt var det förstås kaos innan jag skulle iväg. Hade gjort upp lite lösa planer om att det var min svarta tyllklänning som skulle utgöra kvällens outfit. Mycket mer än så var emellertid inte bestämt. När jag så kom ut ur duschen, med dyblött hår drippandes över golvet, insåg jag att jag hade en kvart på mig att sminka mig, klä på mig, bestämma väska och skor, packa valda väska, samt slå in E:s present.

När jag kommit mindre än halvvägs i processen, insåg jag att fallet var hopplöst och att det enda återstående alternativet var att ta en taxi. Jag beslutade således för att utföra resterande steg (det vill säga göra klart sminkningen, slå in presenten, ta på mig smycken, samt knäppa klänningens blixtlås...) eh... senare.

Nåväl, smink och smycken avklarades i taxin, presenten slogs in vid borden utanför PrisXtra och klänningen fick S hjälpa mig med.

Ibland går det undan.

Grattis E!

E fyllde år för exakt en vecka sedan. Tyvärr blev det inga bloggratulationer då. I stället kommer de i dag, då E ska ha födelsedagsmiddag.

Så trevligt! Grattis E!

Skovård

Mina fina Dr Martens har börjat se torra ut. Eftersom jag inte riktigt vet hur man behandlar skimrande skor, vågade jag mig till slut in i Dr Martensbutiken nedanför Pub (lite läskigt var det, är ju bara en massa skumma svartrockare och arbetslösa som använder Dr Martens...).

Men nejdå, det var en trevlig tjej som förklarade att vanligt ofärgad skofett gick bra. Med andra ord står nu mina blåa och skimrar än mer ikapp med vårsolen.

Alla ska med

Även familjens yngsta medlem, som går under arbetsnamnet Bebis, fick påskägg. Jag är ju något av en självutnämnd stil- och klädansvarig för mitt kommande syskonbarn, varför påskägget från mig skulle innehålla något i klädväg.

Efter visst botaniserande, samt den sedvanliga diskussionen om vad som kan anses vara könsneutralt (uppenbarligen inte en solhatt med volang eller ett par ballerinaskor med strass...), föll mitt val på en marinblå mössa från Armani Baby.

Jag försökte prata med Bebis och beskriva presenten och jag tror den fattade galoppen. Jag fick i alla fall en spark till svar :)

Påsk

Hemma efter en trevlig påsk med skidåkning, samt påsk -och födelsedagsfirande.

Eftersom min familj är presentgalen har konsumtionshysterin numera utökats till att även omfatta påsken. Följaktligen såg frukostbordet ut såhär på skärtorsdagens morgon (och vi diskuterade om det verkligen var då påskäggen skulle delas ut, men undertecknad var otålig och dessutom skulle inte familjen vara samlad på påskafton):

Åsså födelsedagstårta... (och varför mina initialer är omkastade är en väl förborgad familjehemlighet...)

Nördarnas revansch

Underbart!!

... hm, inbäddningen (påhittat ord) verkar inte fungera, så här är länken:
http://www.youtube.com/watch?v=RxPZh4AnWyk

Att blogga som arbetslös...

Min blogginspiration är lite sämre än vanligt. Dock, jag fick tips av Åsa om arbetslöse Jenz Kjellberg som fått nedsatt ersättning från a-kassan på grund av sitt bloggande. Jenz blev uppsagd från Volvo i vintras och erbjöds då att börja blogga om livet som arbetslös för Smålandsposten. Trots att detta uppdrag är oavlönat så räknas det som "sysselsättning" och Jenz får därmed reducerad a-kassa.

Att blogga privat går bra (puh!), men att utföra arbete åt ett företag eller en organisation går tydligen inte. Jag instämmer till fullo i att man som arbetslös ska ägna sin tid till att söka jobb; det ligger i individens eget intresse, även om det tyvärr finns undantag. Mitt jobb just nu är att söka jobb. På samma sätt är det en självklarhet att a-kassan blir reducerad om man har någon form av inkomst.

Däremot, om man drar en parallell till Arbetstidslagen så måste jag ändå fortfarande ha rätt till fritid och vila. Det vill säga, precis som arbetstagare har rätt till rast efter max 5h arbete och heller inte under fyra månader får ha en genomsnittlig arbetstid som överstiger 48h under en sjudagarsperiod, så måste en arbetslös få ägna sig åt något annat än jobbsök med jämna mellanrum.

Jag själv har haft planer på att börja volontärjobba hos Stadsmissionen, nu när livet liksom stannat upp lite och jag funderar på vad jag vill göra. Detta skulle givetvis inte vara av sådant omfång att jag inte skulle kunna fortsätta med uppdraget den dagen jag börjar arbeta igen.

Men dessa planer får skrinläggas, åtminstone så länge jag är arbetslös. Såvida jag inte vill vara den som tar del av Stadsmissionens verksamhet...