Bloggande bebis

Amélie har redan börjat gå i mina fotspår. Förutom att hon numera äger ett par rosa skor så var hon också delaktig i mitt bloggande häromdagen. En aning ofokuserad kanske, men helt klart ett steg i rätt riktning.

Körsbärsplockning

Dagens happening här på landet, förutom den dagliga turen till Konsum i Mustafors, har varit körsbärsplockning (det är inte en happening för att det är roligt att plocka och sannerligen inte för att det är roligt att rensa... dock leder körsbärsplockandet ofta till körsbärspaj).

Eftersom alla körsbär av någon dum anledning alltid ska växa halvvägs upp i himmelen har vi ett flertal gånger riskerat hälsan genom att stå på en skranglig stege, vilken svajat ikapp med att man sträckt hela överkroppen efter körsbärsstinna grenar. Denna gång fick emellertid pappa en idé om att vi i stället skulle ställa oss på mammas fergusontraktor.

Sagt och gjort. Upp på traktorn, pappa på taket och jag på huven - och så mycket körsbär vi fick sedan!

Alla sover...

Mamma och pappa har tillfälligt lämnat bygget och därmed lämnat oss ättlingar ensamma. Eftersom det normalt sett bara är jag och mamma som är uppe vid den här tiden, innebär det att jag sitter här alldeles själv. Eller, ja - jag har en sovande AK på övervåningen, en sovande Marbe i fåtöljen bredvid, en sovande bebis i knäet... till och med familjens undulat sover, trots att den inte ens hunnit bli nattad med täcke över buren.

I framtiden litar jag dock på att Amélie kommer vara vaken med mig. Att hon inte riktigt pallar min dygnsrytm vid fyra veckors ålder är ok; likväl är min avsikt att uppfostra henne till en nattuggla, precis som jag. Fast det tar nog ett par månader. Eller max ett år.

Timeflies.se

Det här domännamnet är köpt och parkerat av en kund till oss.

Ovanstående fras kom tidigare i dag upp om man slog in www.timeflies.se . Kunden är jag och jag är synnerligen nöjd med mitt inköp (faktiskt i nivå med mina lila espadrillos som jag köpte tidigare i somras). Slår man in samma adress nu kommer man.... hit! Till min blogg! Det känns nästan som om jag har en riktig blogg nu.

Turista i hemtrakterna

Det händer inte mycket här i Gullungebyn. Byn har väl förvisso aldrig varit känd som händelsernas centrum, men när vädret är trist så blir man en aning understimulerad.

Saker man kan göra när man har tråkigt är att turista. Det kan man göra även om man inte direkt är turist - det är snarare ganska trevligt att se sina hemtrakter i ett nytt ljus. Dessutom gynnas ju faktiskt den lokala turistnäringen, vilket på sikt leder till ökad tillväxt, med fler arbetstillfällen, osv, osv...

Med dessa argument i bakhuvudet tog jag och AK helt enkelt en tur till Dahls Konfektyr i Bengtsfors. För att verkligen se till att gynna näringslivet i denna, ur industriell synpunkt, tämligen utsatta ort, gjorde vi oss besväret att handla riktigt ordentligt i fabriksförsäljningen.

Ibland är det lätt att vara en god medmänniska :)

Viktigt att spara

H undrade om jag tänkte ställa Amelie i kö till en Birkinbag, samt göra någon sorts finansieringsplan till det kommande inköpet, så att hon på sin 18-årsdag skulle kunna hämta ut någon av dyrgriparna. Jag gillar ju själva idén, men för den minimala risk att Amelie inte blir lika väskfrälst som sin moster (och ja - det vore faktiskt rätt trist att till alla födelsedagar och jular göra flickebarnet besviket genom att sätta in en slant på ett väskkonto, i stället för att köpa dockor och leksaksbilar...), så fick jag tack vare S en alternativ idé till sparande.

Äntligen!!

Victoriadagen 2009

Näääära

Ingen sommar utan Öland och inget Öland utan Victoriadagen. Japp - traditionen hålls vid liv; jag, E och S har i vanlig ordning frotterat oss med kungligheter (hm...) och kändisar (hm... möjligtvis om de övervintrade bröderna Ravelli räknas, vilka betedde sig som de charmigaste hjältarna i världen... bildbevis finns, de är dock inte bloggmässiga...). Med lakritsremmar, champagne och jordgubbar firade vi kronprinsessans födelsedag som sanna rojalister.

E hade fixat grymma platser på Borgholms Idrottsplats, vi var snudd på endast en armslängd från såväl Carl Philip, som Johan T. Kul att se Daniel på plats, men karln måste verkligen byta ut glasögon samt frisyr. Eftersom han nu envisas med att ha den där halvt smilande neutrala looken för jämnan, så får han bara inte ha fler robert-från-boxer-attribut. Hoppas att någon vänlig skäl kan råda bot på detta innan bröllopet.

För övrigt vill jag ha Maddes vita kjol (fast helst inte i vitt, det skulle se ut som om jag hade vita tights på mig...).

Johan T - probably the coolest person in the world...

Mosterpresenter

Åh, så har jag ju köpt en massa fina saker till Amélie i dag... Även om Amélie inte kan läsa så kan hennes föräldrar det, så jag kan ju inte skriva vad jag har köpt... Men det är bra mosterpresenter - det lovar jag!

Lördagsfirande

Jag och A firar i kväll. Firar att A har sålt sin lägenhet och att jag har fått jobb! Nu är det nya tider, nya tag - det vill säga: allt nytt!

Eftersom det faktiskt är sommar har vi ätit middag på balkongen (A stod för inhandling och matlagning - mindre bra behandling av min gäst... jag öppnade liksom i morgonrock, nyss utsprungen ur duschen och hade en viss startsträcka innan jag var med i matchen igen...). God mat, gott vin och gott sällskap. Behöver man så mycket mer?

Lördagsnyttig

Sitter och läser veckans tidningsskörd (alla dessa magasin jag prenumererar på kommer ju ungefär samtidigt - klart stressmoment!) över en god frukost. Och - nejnej, jag äter inte frukost strax före kl 13 för att jag sovit fram till nu. Nejhejdå, jag och A har varit och tränat muskelpass på Stadion under förmiddagen.

Jag hade ställt alarmet på kl 09:00 för att ha gott om tid innan passet som började kl 10:30. Runt kl 10:15 vaknade jag med ett ryck, insåg var klockan var slagen och rusade snabbt i väg, iklädd de paltor som råkade finnas tillgängliga.

Uppvärmd och klar äntrade jag så träningslokalen - där passet förstås redan hunnit börja - och sökte med stirrig blick efter en ledig plats och lämplig träningsutrustning. Och - vem i röd tröja vinkar till mig att komma dit? Jo, min räddande ängel A, som både berätt plats och hämtat utrustning till mig. Åh, så snällt! Som ett svar på min tysta tacksamhet viskade hon: "Jag visste att du skulle komma för sent..."

During work >< after work...

Eftersom jag nu är på väg att lämna mina polare på Arbetsförmedlingen för att återgå till tillvaron som knegare, så har jag upptäckt att min jobbgarderob faktiskt behöver uppdateras (jo, på riktigt, jag måste utöka kostymförådet).

Den vedertagna regeln (läs: min vedertagna regel) vad gäller jobbkläder är att de inte bokförs som shopping, utan i stället klassificeras som "löpande utgifter" (kan jämföras med all kurslitteratur man var tvungen att köpa på sig under studietiden). Därmed kan allt jobbrelaterat i kläd- eller accessoarväg inhandlas med gott samvete.

Jag brottas nu med huruvida dagens inköp - en vit paljettkjol (ja, en klar identitetskris), fyndad på BikBoks (ja, även det en identitetskris) rea - kan definieras som jobbkläder.

En tänkbar lösning kan vara att göra ett underkonto: "After-work-kläder"...

Första skorna!

Jag har letat över halva stan, men ändå blev det ingen klänning till Amélie i dag. Problemet var inte brist på utbud. Problemet var i stället att saker och ting inte fanns i rätt storlek för en en vecka gammal bebis. Jag hittade en massa fint, men varje gång jag tittade på storlekslappen stod där: "98 cl - 2-3 år"...

I likhet med när jag handlar till mig själv, blev shoppingturen mer inriktad på accessoarer i stället. Jag hittade de allra minsta och sötaste rosa lackskorna och det var bara a perfect match. Man behöver alltid skor, även om man kanske inte har lärt sig gå än.

Amélie har fått sina första skor, och de utgör grunden till en samling som i mosters sällskap ska växa sig större :)

Klänningsjakt

Mamma sa att Amélie faktiskt inte har en endaste klänning! Det är skandal! Som stil- och klädansvarig åligger det mig att fixa sådana här saker; följaktligen blir det till att bege sig ut på shoppingtur i eftermiddag.

Tyvärr har jag fortfarande inte fått träffa lilltjejen in real life, men jag har ändå försökt få igång rätt tänk genom att skicka ett kort med skor och en väska på (ja, ett födelsedagskort - det handlade ju i allra högsta grad om att fira födelsedag... Och "it's a girl"-korten var ändå så mesiga). Måste ändå säga att jag tycker Amélie ser mycket lugn och harmonisk ut i sällskap med sko- och väskkortet :)

Baktips!

Bröd ska med fördel innehålla jäst. Det blir så knaprigt annars...

(och här hade jag tänkt visa en bild på eländet, som både till form och densitet påminde om en tegelsten... men kamerasladden är som bortblåst - kanske lika bra)

Kvällens yngsta

De senaste sju dagarna har först världens sötaste babytjej, Amélie, fötts och därefter världens sötaste babykille, Helenas son Max.

Fyra dagar gammal var Max definitivt den yngsta bröllopsgästen (han hade för övrigt också en dalahäst med sitt namn på - fast en lite mindre häst :)) och han skötte sig exemplariskt genom att sova sig igenom merparten av festligheterna. Mest imponerad är jag dock av Max mamma som nyss hemkommen från BB hade gett sig dän på (närkeuttryck - beautiful!) att vara med. Helena är redan en supermamma!

Johannes, Helena och Max

... åsså bröllopsfest!

Efter bröllopet följde fest i Vikarby Bystuga. God mat, fina tal, dans till alltifrån fiolspel till E-type, mynnade så småningom ut i grillad korv med hembakade tunnbröd i värdfamiljens trädgård.

Placeringskorten bestod av små dalahästar som bruden hade målat och skrivit respektive bröllopsgästs namn på. Dessvärre glömde jag min lilla dalahäst, men ska nog kunna få tag i den (nej, jag bytte inte "placeringskort" med min bordsherre, jag vill ju inte ha en häst som det står Daniel på...!).

Jag, som efter en förkylning i veckan (jag anser den vara avklarad; teoretiskt sett i alla fall) hade en stämma som skulle få Bonnie Tyler att framstå som en gossopran, borde nog ha sparat lite på rösten... men... det hade ju varit alltför trist! Jag babblade på som vanligt, men har nu bestämt att jag ska vara tyst i morgon. Typ.

Jag och en höggravid Linnea posar med Lisa.

Tillbaka från ett riktigt dala-bröllop!

Hemma efter ett mycket trevligt dygn av bröllopsfirande i Rättvik och Vikarby. Brudparet Lisa och Björn tågade in i Rättviks kyrka till tonerna av Brudmarch från Delsbo, framförd av brudens far och kusin på fiol. Därefter en fin ceremoni med sång, musik och så förstås några lyckotårar.


Brudens dräkt var lika vacker bakifrån som framifrån.

Ute i sista minuten...

Ok, nu är jag galet trött. Men jag kan i alla fall konstatera att packningen och alla förberedelser inför morgondagen är under kontroll. Packningsbiten spårade lite ett tag när det höll på att bli alltför många collien... jag löste det emellertid genom att förflytta mina förnödenheter till en mellanstor resväska... för en övernattning. Starkt jobbat. Jag vill dock poängtera att klänningen är struken och ligger nu nedpackad mellan silkespapper. Bildbevis finns.

När det gäller förberedelserna har jag valt förskjuta några av uppgifterna tills i morgon. Däribland kan nämnas: måla tånaglarna, lägga upp klänningsfållen (men det gör jag med tejp - går på två sekunder), samt välja smycken och håruppsättning.

Men det som är fixat och klart är en liten överraskning till Lisa!

Skön torsdag!

I dag (eller, egentligen i går) har varit en riktigt trevlig dag.

Först såg jag Jan Guillou på Akademibokhandeln i Fältöversten. Han gick fram till kassan och frågade om "Men inte om det gäller din dotter" hade kommit ut i pocketformat. Det hade den. Tänk att även Guillou gillar att läsa pocketböcker om somrarna... (och just den här händelsen var väl kanske inte avgörande när jag ovan valde att klassificera dagen som "riktigt trevlig"... men det känns alltid lite exotiskt med kändisspotting).

Den trevliga biten av dagen i stället Djurgårdspromenad och lunch på i Rosendahls Trädgård med Åsa. Därefter mer knatande som mynnade ut i en glasspaus på Strandvägen. Efter många, många timmar kom jag hem och han på håret göra mig klar för att äta tapas med E, S, L och AS.