Sitter och läser veckans tidningsskörd (alla dessa magasin jag prenumererar på kommer ju ungefär samtidigt - klart stressmoment!) över en god frukost. Och - nejnej, jag äter inte frukost strax före kl 13 för att jag sovit fram till nu. Nejhejdå, jag och A har varit och tränat muskelpass på Stadion under förmiddagen.
Jag hade ställt alarmet på kl 09:00 för att ha gott om tid innan passet som började kl 10:30. Runt kl 10:15 vaknade jag med ett ryck, insåg var klockan var slagen och rusade snabbt i väg, iklädd de paltor som råkade finnas tillgängliga.
Uppvärmd och klar äntrade jag så träningslokalen - där passet förstås redan hunnit börja - och sökte med stirrig blick efter en ledig plats och lämplig träningsutrustning. Och - vem i röd tröja vinkar till mig att komma dit? Jo, min räddande ängel A, som både berätt plats och hämtat utrustning till mig. Åh, så snällt! Som ett svar på min tysta tacksamhet viskade hon: "Jag visste att du skulle komma för sent..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar