Time flies...

Det gör den verkligen. Det är redan Valborg och snart maj!

Gårdagen flög all världens väg. Det var jobb, trevlig lunch med AKJ, pub på jobbet (eller "infopub", som det kallas; effektivt sätt att få folk att komma på ledningspresentationer efter arbetstid) och så till slut mysig slapparkväll med Åsa.

Nu är det emellertid hög tid att gå hem om jag ska hinna piffa till mig innan kvällens lugna Valborgsmiddag. Jo, lugn - somliga ska jobba i morgon...

Min flatmate

Nu kom precis min tillfälliga flatmate hem från en middag. Världens bästa Åsa huserar hos mig i några dagar medan hon är hemma i Sverige.

Nu sitter vi båda vid köksbordet med varsin kopp te och dator och knapprar flitigt på tangenterna.
Det är onekligen roligare att jobba sent med lite sällskap :)

Promenad i klackar

När jag skulle ta tunnelbanan hem efter det schlagerinspirerade fikat, missade jag på sekunden t-banan. Eftersom nästa tåg mot Gärdet skulle komma om tio minuter, blev jag så irriterad att jag helt enkelt spankulerade hem med raska steg.

Eftersom min spontana powerwalk var just spontan, så fick mina stackars fötter gå hem i alldeles för obekväma skor; klassiciferar dem inte som killerheels, men knappast heller som gympaskor...

Nåväl, fossingarna fick så fin behandling i går, i form av fotbad, peeling och fotinpackning, så förhoppningsvis är de glada och pigga i morgon igen.

Carola och Herrey

Har precis varit på trevlig kvällsfika med E och S. Vid bordet bredvid satt Christer Björkman och Richard Herrey. Kunde inte urskilja konversationen helt, men är helt säker på att jag hörde "Carola". Mitt tips är att Herrey blir den nya Andreas Jonsson i nästa års desperata Caroladuo.

Kom ihåg var ni hörde det först :)

Vinglas eller tandborstmugg?

Det är väldigt bra att ha en mamma som man kan göra Paris med. Vi har exempelvis samma uppfattning om vad man ska prioritera. Förutom shopping och uteserveringar, så är det obligatoriskt med ett glas vin och lite snacks på hotellrummet innan middag på trevlig restaurang.

Eftersom det lilla familjehotellet vi alltid bor på inte har sådana bekvämligheter som minibar, är man helt enkelt förvisad till tandborstmuggarna om man nu inte vill halsa vinet direkt ur flaskan.

Av någon anledning hade vårt dubbelrum endast en tandborstmugg, varför jag gick ned till receptionen för att be om en till. Jag tog för givet att deras engelska borde vara bättre än min franska, så jag frågade på engelska om jag kunde få en till mugg.

"You want glasses for wine?", frågade mannen i receptionen och började gå mot det lilla hotellköket.

Något besvärad försökte jag vidhålla att det var just till tandborsten jag ville ha ett glas, men när mannen såg smått frågande ut, tillade jag att det gick bra med vilket glas som helst.

Mannen kom tillbaka med två vinglas, knappast avsedda för floursköljning.

Världens bästa pappa!

Min pappa är på intet sätt intresserad av väskor och skor. Däremot är han väldigt praktisk och klurar ofta ut små fiffiga lösningar. En av dem är min väskhylla, som går längs med ovansidan på öppningen mellan hallen och vardagsrummet i min lägenhet.

Nu är det så, att jag inte bara besitter ett rätt stort antal väskor. Jag har även ett par och några skor. Därför var idén att komplettera väskhyllan med ytterligare en våning för skor inte helt ovidkomlig.

Sagt och gjort - i dag kom hyllan på plats! Pappa skulle omedvetet kunna ha en framtid i väsk- och skobranschen :)

Hemma igen!

Gick upp okristligt tidigt i morse för att ta mig ut till Charles de Gaulle... Inte kul, men ändå rätt skönt att vara hemma i hyfsad tid.

För att summera mina shoppingfynd, så kan jag ändå konstatera att jag handlat relativt användbara saker (ja, nu klassificerar jag tyllklänningar, killerheels, kuvertväskor och annat skoj som användbara, men användbar även med en traditionell syn på uttrycket). I resväskan hittar man bland annat svarta och gråa baströjor, en skjorta, en topp... ja, och så förstås en massa smycken och smink från Sephora.

Tid att packa upp, sedan blir det nog lite bildbevis!

Paris nästa!

Nu åker jag och mamma till Paris! Nu blir det shopping, café au lait vid uteserveringar, rosévin om kvällarna... Mm!


... här hade jag velat ha en snygg Parisbild, men bildöverföringen tycks inte fungera just nu...

Lakritspuck!

Jag fick precis en laktritspuck!

Såg att en kollega köpte glass ur kökets glassautomat och var tvungen att glatt kommentera att den numera innehöll lakritspuck. "Den måste jag absolut ta och testa", fortsatte jag entusiastiskt.

En stund senare kom kollegan förbi mig igen med en glass i handen: "Jag köpte ett par till vårt möte, men så var det en som tackade nej; du verkade ju lite sugen, så du får den här".

Ibland har man tur. Och snälla kollegor :)

Robocop ska sova

Nu ska jag, mina elektroder, sladdar samt sändare med tillhörande påse gå och sova. Det blir inte på mage.

Godnatt.

PackaParisPackaParis

Jag gillar verkligen inte att packa. Det slutar bara med att jag till slut raffsar ihop allt och lyckas till slut inte stänga resväskan utan att hoppa på den. Ett något paradoxalt scenario, med tanke på att min inställning är att saknar man något, så köper man helt enkelt nytt.

Däremot är det ju kanon att resa! Och det ska jag göra i morgon. Vid den här tiden i morgon har jag och mamma förhoppningsvis hittat till hotellet i Paris (inget är givet, dock; sist irrade vi runt som två hönor och lyckades ta metron åt fel håll, vilket resulterade i att vi, i sällskap av ett sovande fyllo, var de enda kvar på tåget när vi nått ändhållplatsen...), där vi ska fördriva tiden med vårshopping och uteserveringar.

Duracellkanin

Efter besöket hos Klas skulle jag även göra ett långtidstest under 24h. Det skulle, som väl var, inte innebära att Klas skulle hänga runt omkring mig i 24h, utan endast att jag fick fem elektroder fästa på bröstet. Dessa respektive elektroder har en tillhörande sladd, vilka leder till en sändare som hänger i en liten påse om halsen.

Hur det ser ut? Tja, mer naket än så här blir det inte (räcker med att jag blottat mig för Klas i dag...), men jag påminner ändå om något batteridrivet...

Halvnaken hjärtundersökning

Efter att ha haft lite problem med yrsel, så var jag i morse på Stockholm HeartCenter för att kolla hjärtrytmen. Kom dit (i tid!) och blev uppropad av Klas, c:a 30 år och lite lagom nybörjarnervös.

"Ja, så får du ta av dig på överkroppen...", sa Klas och stirrade ned i golvet när vi kom in i undersökningsrummet. "Behån också?", frågade jag dumt. "Eh, ah *hastig inandning* den också", svarade Klas med ansträngd stämma.

Behöver jag tillägga att de 20 minuter, när Klas med darrig hand fäste elektroder över halva överkroppen, kändes som en evighet.

Deklaration...

Är nästan klar med min förbannade deklaration... Skattemyndigheten vill att jag ska betala en massa pengar och jag försöker göra vad jag kan åt eländet. Texten: "Skatteåterbäring före Midsommar? Skaffa e-legitimation!".

Inte en chans! Jag har inget att vinna på att deklarera på nätet, medan Skatteverket har en massa administrativ tid att förlora. Och eftersom jag får lida för min skatteskuld, så kan även Skatteverket få lida för min skatteskuld.

Sedan resulterar väl mitt sattyg i att det blir skattehöjningar nästa år, på grund av Skattemyndighetens administrativa börda...

Nyttig måndag

Har varit en nyttig dag rakt igenom. Var och tränade på lunchen (dock inte i mina nya gympaskor... glömde dem hemma...) och när arbetsdagen led mot sitt slut, åkte killerheelsen av till förmån för mina synnerligen utslitna gamla guldsneakers. Detta för att sedan i rask takt ta en promenad till Klippet och handla mat.

Nackdelen med att storhandla (jo, det blir alltid mycket på Klippet, kan inte riktigt redogöra för vad det är jag köper, men ofta rör det sig om tillbud i stil med "köp 10, betala för 9!". Kanon för ett singelhushåll. Not) efter ett gymbesök är att armarna känns som två misshandlade sparrisar när man försöker bära två tunga kassar.

På vägen hem från Klippet höll min nyttiga dag på att ta en förrädisk vändning. En glad och sprudlande A ringde och undrade om jag inte ville göra henne och AH sällskap, som satt och inledde rosévinssäsongen på Sturehof.

Var först positivt inställd, men insåg sedan att jag verkligen behövde fixa körens bokslut samt röja bland dammråttorna innan jag åker bort nästa helg. Oj, så förståndigt. Men trist som faen.

Hemma igen!

Hemma igen efter en dag fylld med shopping och tågresa. Först en tur till Freeport, där en Whyred-klänning (på bilden) och ett par Acne-jeans fick följa med hem. Därefter en lååååång tågresa, som till en början fördrevs i sällskap med John Blund. När tåget sedan passerade min förra hemstad, Örebro, vaknade jag emellertid instinktivt till och fick ny energi.

En kaffe och en kexchoklad senare var jag i full färd med att fixa deklarationen samt bokslutet till kören...

Födelsedagsfirande, shopping och deklaration på en och samma helg. Pas mal! :)

Mitt nya sportiga jag

Gårdagen bjöd inte bara på presenter till AK; även jag fick en försenad födelsedagspresent i form av ett par nya gympaskor.

Eftersom jag tycker det är rätt tråkigt att träna vill jag inte lägga ned mer energi än den jag svettar ut; följaktligen kommer träningskläderna i sista hand. Oftast tränar jag i ett par gympabyxor som en gång i tiden varit AK:s, en t-shirt som även kan fungera som sovtröja, samt ett par gympaskor som min kära mor inte längre anser är värdiga att använda på Friskis & Svettis i Örebro.

Men varför skulle jag vilja svetta ned nya, fräscha kläder? Och varför skulle jag vilja ha snygg utrustning när bara min uppenbarelse på gymmet är skrattretande?

Ja, men nu tänkte min kära syster på mina fötter och gav mig därför en obligatorisk present som bestod av nya gympaskor.

Ok, nya skor kan ju aldrig vara fel :)

Födelsedagsfirande i Götet

Födelsedagspresenter till AK i morse, sedan tårta från mamma och pappa som kom på oväntat besök, shopping på stan och snart dags för att gå ut och äta middag. Japp, i dag firar vi AK som nu är 30+.

Filippa-K-väskan från mig verkar ha gått hem. Jo, vi är inte så lika, jag och AK, men passande presenter brukar vi ändå kunna finna åt varandra. Vi är väl släkt någonstans :)

Snart framme

Jag menade förstås inte att vara negativ till helgens Göteborgsutflykt! Bara lite segt att sitta på tåget...

Götet är trevligt och det finns en hel del sevärdheter. I city finns ju NK och Victoria, och utanför stan finns den trevliga outleten Freeport. Vad mer kan man önska?

I morgon fyller dessutom AK år och det vankas både tårta och vårväder. Ska bli mycket spännande att se om jag har lyckats träffa min systers smak när det gäller födelsedagspresent...

Jaha, så fick jag precis ett msn-meddelande: "Är tåget i tid? Vi har just bakat bröd. Åker snart och möter".

Inte så dumt alls, faktiskt

Drinkar >< kaffe på tåget

Fick precis ovanstående mms från A. I kväll är det drinkafton hos AH men jag sitter i stället och är uttråkad på ett tåg som rullar fram i natten... Dessutom är jag godissugen och jag är mäkta besviken på att det inte finns någon godisskål till oss i förstaklass (jo, SJ:s biljettprissättning är så skev att det lönar sig att sätta sig i snobbvagnen) - skandal!

Jaja, kaffet är ju i alla fall gratis...

Snorig medpassagerare

Ok, jag kanske inte har framställt mig själv som världens trevligaste resenär, som sprider sushiångor över hela kupén, men bakom mig har jag min överman!

Gubben bakom sitter och snyter sig (och vi sitter båda i tågets färdriktning), så vi kommer vara i Götet inom 20 minuter om han ska fräsa på som han gör. Och jag sitter i en storm av förkylningsbaciller :(

På tåget

Jag är på väg till Götet! Hann med gooood marginal hoppa på tåget och lyckades dessutom köpa med mig lite middagsmat. Jo, jag har bestämt mig för att se till att äta på regelbundna tider och kände dessutom att jag verkligen undeströk mitt hälsosamma leverna genom att välja sushi i stället för mackor eller hamburgare.

Hur roligt mina medresenärer tycker det är med fisk-och-soja-doft under en 3h lång resa har jag emellertid inte undersökt...

Lockarna har fallit

Var hos Björn i dag och klippte mig. Det var ett tag sedan sist och under tiden i Singapore växte håret dessutom som ogräs. Var därför helt inställd på att få en utskällning och topparna kapade med minst en decimeter.

Men nejdå, Gabriella var så snäll och sa att håret var i helt ok skick och lovade att bara toppa minsta möjliga. Och det gjorde hon (vid sidan av att frissera mitt skatbo till hår, förstås) :)

Jag känner fortfarande igen mig själv, även om alla frisörer har en förmåga att anamma en look á la jackson five på mig...

Inget Grey's...

Inget Grey's Anatomy i dag!! Och det på grund av något himla sportevent!

Vill man se på sport, så kan man vackert ta sig till arenan. Inte frånta oss normala människor viktig kvalitetstid. Som tex att se på TV en tråkig onsdagkväll.

Jag och Carl-Henric

Sprang in på NK efter jobbet, ungefär en minut innan stängning (man blir så poppis då...) - och vem mötte jag där?

Jo, Ericssons koncernchef Carl-Henric Svanberg (ja, inte direkt så att vi stannade och småpratade, utan snarare att vi passerade varandra...), som också var ute och shoppade i sista minuten.

Tänk att vi har så mycket gemensamt :)

KamratPosten för vuxna

Lunchade med AKJ i dag och fick då tips om en riktigt skojig frågespalt, helt i nivå med KP:s Kropp & Knopp.

Financial Times har en läsarsida, där man kan få alla möjliga oumbärliga råd och dåd om hur man bäst hanterar "arbetsrelaterade" problem. För hur bär man sig egentligen åt om man råkat använda sitt AmEx Corporate för att betala porrfilm under tjänsteresan? Och ska man avslöja att chefen ligger med halva kontoret?

Knivigt värre...

Tapas time!

Har precis kommit hem, proppmätt och vitlöksluktande, men ack så nöjd. Tapas på OléOlé tycks inte kunna göra en besviken. Slöt upp med Em, Eb (som väntar barn!!), TT och Frida och satt och rödvinsfilosoferade medan vi i sann tapasanda åt från varandras tallrikar.

Det är vänskap, det! :)

A:s örhänge

A tappade bort sitt ena örhänge i går. Inget direkt dyrbart, men ändock irriterande. Så kom städerskan förbi oss i dag och frågade om någon saknade ett pärlörhänge.

På en arbetsplats med över 200 personer kändes det som ett lyckosamt sammanträffande att hon kom förbi just oss... tills en kollega påpekade att det kanske inte var alltför otroligt att städerskan börjarde med att fråga två av företagets få kvinnor...

Måndag

En måndag som började i rekordfart. Just i dag var jag tvungen att vara på jobbet absolut senast kl 08:00. Just därför var det inte skitbra - rent ut sagt - att vakna 07:21.

Nåväl, jag raserade alla hastighetsrekord och sprang, både sminkad och påklädd, till t-banan till och med några minuter tidigare än vanligt. Och vad möts jag av? "Inga tåg mellan Ropsten och Östermalmstorg på grund av vagnfel".

I kör med övriga resenärer i grannskapet svor jag högt och började springa mot Karlaplan, samtidigt som jag ringde efter en taxi. Jodå, taxin skulle komma inom några minuter och jag började se ljuset i tunneln.

Det slocknade emellertid snabbt, när jag såg taxin anlända 15 m ifrån mig och två elaka människor vinkade till sig taxin, som dessutom plockade upp dem! Tacka vet jag systemet i Singapore, då man fick bilens registreringnummer som referens vid telefonbokning.

Hitta en ny taxi kaoset var alltför tidskrävande, varför jag hoppade på den överfulla bussen och ringde jobbet.

Dålig start på veckan.

Söndagsaktiviteter

Kom precis hem från trevlig middag med TT och Frida. Söndagar innebär nästan alltid någon form av odefinierbar ångest (oberoende om man föregående kväll betett sig omoget mot före detta bekantskaper eller ej), och den bästa boten för denna ångest är dela den med likasinnade.

Hämnden är ljuv...

När jag, A och AH var på Sturehof i går, stötte vi på en gammal gymnasiekompis/kursare till mig, som jag för flera år sedan hade ett mycket omoget bråk med. Dispyten gällde egentligen att han förolämpade mig inför en rad människor, genom att kommentera mina brösts ringa storlek.

Förvånad över att ett sådant utlåtande kommer från en person som ändå är över 20 år gammal, krävde jag att han skulle be om ursäkt, vilket han vägrade eftersom "det ju var sant". Denna person, som jag inte haft någon direkt kontakt med sedan dess, stötte jag alltså på i går kväll.

Glad i hatten kom han fram, kramade om mig och slog sig ned vid vårt bord, med ett uppenbart intresse för AH. Efter en stel konversation insåg han att det kanske var läge att gå vidare och vi fortsatte vår trevliga kväll. När vi sedan skulle gå kom killen i fråga återigen fram och skulle smöra för AH. Eftersom ingen av oss var särskilt glada över att ha honom hängandes efter oss, utbrast jag inför både hans och mitt sällskap:

- Hon är sambo, så ge upp någongång!

Kursaren fick ett fåraktigt uttryck, varpå jag hör mig själv tillägga:

- Ja, man kan inte vinna jämt.

och drar med mig A och AH, medan kursaren står kvar med ett, om möjligt, ännu mer fåraktigt uttryck.

Fem år senare kan jag tillskriva mig själv segern för vår dispyt :)

Helgens äventyr

Helgen har som vanligt gått i ett rasande tempo. I fredags var det E:s födelsedag och därmed trevlig middag hemma hos E och O. I går en tur på stan för att leta födelsedagspresent till någon mig närstående, och sedan galen fest hos TT följt av utgång.

Och i dag... kommer det nog inte bli så mycket mer presterat än lite hederligt söndagssunk.

Befintlig blogginspiration...

Ja, jag tror nog att den börjar komma tillbaka. Någonstans långt inne hade den gått och gömt sig, men tycks nu i takt med vårsolen ha bestämt sig för att titta fram igen :)