I morgon kväll är det bokslutsmiddag, jobbets årliga högtid. Klädsel är det, i branschen, föga originella "mörk kostym", vilket innebär att alla män kan komma precis som de är, medan vi kvinnor måste leta rätt på passande trasa. Missförstå mig rätt - jag är den sista att gnälla över att behöva klä mig i klänning; just nu är jag emellertid bara trött på att jag inte hittar något lämpligt att ha på mig och irriterad över att jag inte börjat fundera på det här tidigare.
Allt är med andra ord som vanligt. En klänning är jag bara trött på, en annan har en förmåga att... liksom glida ned, en tredje känns inte jobbmässig (vad nu det är), en fjärde känner jag just inte för att ha i morgon... Men det blir nog en buteljblå sak. Om jag inte ångrar mig i morgon bitti, förstås.
2 kommentarer:
Vad blev det för klänning till slut? Några roliga historier att berätta??
Det blev en blåaktig klänning som jag köpte i Singapore (dvs för tre år sedan...), men tycker den funkade. Ibland är det bra med gamla trotjänare som varit med förr :)
Skicka en kommentar