Det kom en dröm...

Det känns nästan som en dröm; att jag drömt att jag tog mig fram tre mil på skidor i går. Men träningsvärken talar sitt tydliga språk: jag var där, jag kämpade i 3 timmar, 29 minuter och 13 sekunder.

Möttes efter målgång av hela familjen och fick medalj, diplom, mer blåbärssoppa och så hade mamma köpt en liten dalahäst med mitt namn och årtal på - så sött! Kände mig riktigt nöjd och inte lite sportig när jag stod där i Mora med darriga ben och band runt halsen. Konstaterade för mig själv att loppet ju faktiskt avlöpt relativt smärtfritt och att jag nog allt hade vissa kvaliteter för att kunna bli en riktig friluftsmänniska. Mina funderingar avbröts dock abrupt när jag skulle dra av mig understället och råkade bryta av en nagel. Nej, man ska inte hårddra saker...

Stundens allvar i startfållan i Oxberg. Försökte ladda upp bilden live, men fick det inte att fungera... En liten bit av S med piffig rosa skidoutfit syns till vänster.


Åsså troféerna :)