Av någon outgrundlig anledning vaknade jag kl 06 i morse och fick den goda idén att gå upp och ge mina nya rullskidor ännu lite uppmärksamhet.
Min kropp svarade på mitt tidiga upptåg med näsblod, varför jag toppade min träningsoutfit med den klassiska bomullstussen, sofistikerat instuvad i ena näsborren. Med lördagens äventyr ute på Ladugårdsgärdet färskt i minnet (en vurpa och lera mellan hjulen), beslöt jag den här gången att i stället prova på lugna gatan här utanför (den var faktiskt lugn, det var städgata). Det som jag inte tagit med i beräkningarna var att den relativt jämna asfalten övergick till pittoreska kullerstenar bortom ICA-butiken. Lite knöligt att åka på men i övrigt inga bekymmer, tänkte jag och tog ett rejält staktag - och stavjäveln fastnade i ett stenmellanrum.
Färden tog ett tvärt slut, armar och ben i luften, bomullstuss och blod ut ur näsan och som genom ett under återfick jag kroppskontrollen och kunde till slut ta emot mig och landa på alla fyra.
Tur att det är så mörkt om morgnarna den här tiden på året.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar