Oavsett datorstrul så bara flyger dagarna iväg - och så har det blivit helg igen! Efter en god middag med E och S är det nu dags att krypa till kojs och på fridsamt sätt avsluta dagen med ett par sidor ur Den svenska modebibeln.
Dagens inledning var emellertid allt annat än fridsam (fast mina morgnar är i och för sig aldrig fridsamma, om man bortser från när jag sover). Stressad som alltid insåg jag att tiden sprungit iväg så till den grad att morgonpromenaden till jobbet fick stryka på foten till förmån för t-banan. Precis innan jag skulle gå hemifrån lossnade en nagel och - ja - det är ett i-landsproblem men nu bor jag i ett i-land och att ha en stympad omålad tumnagel när övriga naglar är mörklila är ingen hit.
Som den lösningsfokuserade person jag ändå är slängde jag snabbt på ett hyfsat lager lack och tänkte att det nog skulle hinna torka av fartvinden som borde uppstå på färden till t-banestationen. Väl på tåget plockade jag fram i.d-pudret för att fixa finishen (ett delmoment som med fördel kan optimera morgonrutinen genom att utföras på vägen till jobbet; i runda slängar ger det en till två minuter tillgodo) och konstaterade nöjt att jag styrt upp situationen och skulle hinna i tid till mitt stundande möte.
Som av en händelse tog jag sedan fram fickspegeln för att räta till ena linsen och upptäckte till min förskräckelse att jag hade nästippen täckt med mörklila nagellack! Inte litegrann, utan med gitarr och morrhår hade jag kunnat misstagits för en utklädd Klas Klättermus!
Panikartat började jag gnida bort färgen och lyckades faktiskt ganska bra, sånär som på några stänk och en, åtminstone för stunden, tilltufsad näsa.
I morgon ska naglarna förnyas. Det kommer inte bli tal om annat än fransk manikyr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar