Kvällen har bestått i lite städning, skosortering, en powerwalk och så en stor bit hälsingeostkaka. Jodå, ostkakan från pappas hemtrakter skiljer sig väsentligt från den småländska motsvarigheten och smakar otroligt gott.
Den främsta skillnaden är konsistensen (eller snarare tillagningssättet, men jag endast lämna en deskriptiv redogörelse...). Hälsingeostkakan är inte grynig, utan fast och med hög densitet; det är på nivån "det gnisslar när man tuggar". Vidare serveras den med saftsås, inte med sylt, och är så mäktig att en bit duger som hel måltid (hm, en något söt sådan, dock).
Den tråkigaste skillnaden är att ostkakan bara går att få tag på i Hälsingland...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar