Jag är helt slut. Benen rör sig knappt och armarna darrar. Jag har varit och tränat. Och vad jag har tränat tänker jag inte skriva här. Jag tänker nämligen inte berätta det för mamma, och det som inte berättas för mamma kommer heller inte upp på bloggen. That's the deal (ja, främst en deal med mig själv).
Men nytta måste det har gjort. Dock kommer inte bara träningsvärken vara påtaglig i morgon; jag kan med största säkerhet säga att halva min kropp kommer vara täckt med blåmärken. Bära väskan i armvecket blir det inte tal om.
Nu är dock något fantastiskt på väg att hända igen: Jag ska baka! K kommer på fredag och då brukar det faktiskt vara cheesecakefrossa som gäller. Det ännu mer fantastiska är att jag har nästan alla ingredienser hemma; jag skulle liksom bara, lite sådär, komma mig för att baka, och så finns allt hemma. Sådär som det är i alla välfyllda normalt fungerande hushåll.
träning, cheesecake
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar